Quiztisdag 18 mars. Nu är väl ändå våren här? Låtlistan bjöd som vanligt på en brokig samling låtar från tidig kväll till , och medan några kändes som gamla bekanta var andra mer svårfångade. Det är något fint i att låta en blandning av artister från olika tider, genrer och sammanhang samsas på samma spellista, oavsett om de hade uppskattat sällskapet eller inte.

Första låten var ”Somebody To Love” med Queen. De är ju aktuella då det under tisdagen tillkännagavs att Queen är en av tre mottagare av årets Polar Music Prize. Välförtjänt? Absolut. Det var nog mest en tidsfråga innan de skulle få priset. Vi får hoppas att alla tre nu levande medlemmar kommer till Stockholm för att ta emot priset.

Madonnas version av ”American Pie” kom decennier efter Don McLeans original. Den kanske inte tillfört så mycket jämfört med originalversionen, men det är ändå en utmärkt cover. Att låten var med på soundtracket till ”The Next Best Thing” (Det näst bästa) var dock svårt för de flesta lagen. Filmen måste ha gått närmast obemärkt förbi.

På tal om covers var det intressant att se att nästan alla lag visste att låten ”I’m Free” gjordes i original av The Rolling Stones, men att inte alls lika många visste att The Soup Dragons gjorde en dansant version av låten 25 år senare, med Junior Reid som gästartist. Det ryktas också att Soup Dragons fått med något av Donovans låt ”Barabajagal” från 1969, men jag har inte lyckats ta reda på vad det skulle vara. Om någon kan bringa klarhet är jag tacksam.

Garbage gav oss ”Queer”, en av de där låtarna som landar någonstans mellan hotfullt och lågintensivt suggestivt. Shirley Manson har en förmåga att sjunga som om hon vet något du inte vet, och det funkar varje gång. Man vet aldrig riktigt var det ska ta vägen, men det spelar ingen roll så länge man följer med.

Labi Siffre hade ett mer eftertänksamt anslag, men hans ”It Must Be Love” fick en andra våg med Madness, en låt som lyckas vara lika självklar i två olika versioner. Och även om jag inte spelade låten med något tydligt syfte, hoppas jag några  får upp ögonen för Labi Siffres utmärkta låtskrivande.

Midge Ure, en man som alltid verkar stå vid sidan av, men som varit inblandad i så mycket. ”If I Was” låter som en tidsmarkör för en era där syntarna var lika viktiga som frisyrerna. Han tog över som frontfigur i Ultravox när John Foxx lämnade skutan. De kanske inte var lika spännande musikaliskt efter Foxx avhopp, men de hade ju flera stora hitar med låtar som ”Vienna” och ”Dancing With Tears In My Eyes”. Hans största kommersiella framgång gav dock honom inte några pengar, för ”Do They Know It’s Christmas” som han skrev tillsammans med Bob Geldof från The Boomtown Rats till supergruppen Band Aid skänkte ju alla intäkterna till för att mota svältkatastrofen i Etiopien.

The Damned kanske aldrig blev lika stora som vissa av sina samtida, men Damned Damned Damned satte avtryck i punkscenen och visade att britterna visst kunde skramla lika hårt som New York. Rå energi, enkelhet och en totalt respektlös attityd. Singeln ”New Rose” är också den första brittiska punksingeln. Sannerligen en viktig punkt i pophistorien!

Och så måste jag ju nämna ”Ready To Take A Chance Again” med Barry Manilow, som är med på soundtracket till filmen ”Foul Play”. Jag läste så sent som igår att filmen heter ”Falskspel” på svenska, men jag kan inte hitta var jag läste det någonstans. Den utan tvekan mest kända svenska titeln är naturligtvis ”Tjejen som visste för mycket”. Tur att det var en stjärnfråga. Ber om ursäkt för felsteget!

Anagrammet, då? Ja, den här gången var det lagom svårt eftersom de flesta, men inte alla, klurade ut vem eller vilka som döljer sig bakom anagrammet ”Tredje Intill”. Kan du?

Veckans spellista: (Spotify | Tidal | Qobuz)

Veckans albumtips får bli ”Slade In Flame” med Slade (Spotify | Tidal | Qobuz). Den mest kända låten, ”Far Far Away” från den plattan var ju veckans översättning till svenska. Slade må främst vara kända för fraser som ”Stomp Your Hands, Clap Your Feet” (vilket också var den amerikanska titeln på den platta den europeiska publiken känner som ”Old New Borrowed And Blue”), men någonstans där blev flera av deras låtar lite mer stillsamma, och öppningsspåret ”How Does It Feel?” på veckans albumtips är en av de bästa låtar jag vet. Sladekännare vet naturligtvis redan att plattan också är soundtrack till en film som beskriver ett rockbands uppgång och fall, men den filmen kan man både ha och mista. Till skillnad från själva plattan, alltså. Mycket nöje!

Nästa popquiz är 1 april på Bryggeriet Ångkvarn. Om det blir några upptåg med anledning av dagen återstår att se. Men det går bra att boka bord redan nu. Nästa filmquiz är faktiskt redan nästa torsdag, den 27 mars, på Uppsala Ölhall. De borden bokas med fördel på bokauppsala@olhall.se. Ses!