Jag såg dokumentären ”Leigh-Anne: Race, Pop and Power” häromdagen. Den var gjord av Leigh-Anne Pinnock, känd som medlem i den brittiska gruppen Little Mix. Hennes föräldrar har karibiskt ursprung, men tack vare ljusare hy och framgångar som popstjärna har hon varit mer privilegierad än många andra. Hennes uppvaknande kring rasism i både musikbranschen och samhället som helhet (det senare tack vare protesterna efter mordet på George Floyd) var intressant. Dokumentären innehöll kanske inte de mest djuplodande analyserna, men den var väl värd att se. Gör det du också, om du får chansen.

Little Mix, ja. Ett av de allra största banden i världen under 2010-talet. Men har jag lyssnat in mig på dem? Nej, nej. Det är på tok för ny musik för att de ska ha kommit in i mitt liv på det där magiska viset som bara finns när man är ung. Men jag ska göra det snart. Någon gång ska jag också skriva ett långt inlägg om att upptäcka ny musik, och hur svårt det verkar vara för de allra flesta över 30. Inklusive mig själv, naturligtvis. Men det blir inte idag.

Veckans albumtips: Micke på CD-fyndet lade i sociala medier ut en schysst cover på Stevie Wonders ”I Wish”, framförd av Lady Gaga (YouTube). Jag befarade det värsta, men Gaga gör det så bra man kan hoppas. Men jag vet ju hur bra originalet är, och jag blev förstås sugen på att lyssna på det. Så för er som inte upptäckt Stevie Wonders storhet än – lyssna på samlingen ”Number 1’s”. (Spotify | Tidal | Qobuz) Och det går utmärkt att hoppa över ”I Just Called To Say I Love You”. Jack Black förklarar utmärkt varför (YouTube), i rollen som anställd i skivaffär, i filmen ”High Fidelity”.

Nästa vecka är det både popquiz på Bryggeriet Ångkvarn (tisdag 19 november) och filmquiz på Uppsala Ölhall (torsdag 21 november). För popquizet har bordsbokningarna kommit igång på allvar, men jag vet inte hur det står till med bokningarna inför filmquizet. För att vara säkra att få plats rekommenderar jag starkt att ni bokar bord. Det har ju varit fullt varje gång hittills. Ses!